Casino Cosmopol

Hade en riktigt bra kväll igår, det var julmiddag med jobbet på Casino Cosmopol i Malmö. Det var längesen jag skrattade så mycket som igår. Är så glad över mina fantastiskt fina kollegor, de är guldvärda. Och det är tur att de är så grymma som de är, då jag träffar dem mer än vad jag träffar någon annan i mitt liv på vardagarna. Idag mådde jag som jag förtjänade, vaknade vid 10 och  jobbade till 21 och har nu en lugn fredagkväll för mig själv. Känner mig ensam, men jag måste helt enkelt lära mig att stå ut med ensamheten ibland. Men men, kände mig lagom het igår i alla fall ;)
 
 

Om att vara fast,

Jag är stressad, ångestfylld, frustrerad, arg och ledsen. Magen kniper, hjärnan svävar åt tre håll samtidigt, själen gråter, andetagen blir snabbare. Vad fan ska jag ta mig till? Vad ska jag göra? Jag vill sätta mig ner och skriva en lista på allt jag måste göra, men har ingen ork eller lust. Det finns heller ingen annan som kan hjälpa mig än jag själv. Jag känner mig inte redo för att jobba imorgon. Jag känner för att ligga under täcket resten av veckan. Men ändå tar jag mig upp, gör det jag måste. Vad säger det om mig? Jo, att jag kan om jag tvingar mig själv. Det finns så många oklarheter som måste redas ut. Men jag orkar inte försvara mig själv, orkar inte konfrontera andra och orkar inte heller ta itu med praktiska saker som att t.ex. hyra ut lägenhet. Jag orkar ingenting. Men jag vill ändå inte sluta drömma. Jag drömmer mig bort så ofta till ett liv där jag lever som jag vill, gör vad jag mår bra av och träffar de jag trivs med. För att komma dit måste jag göra alla dessa jobbiga moment. Det dödar mig. Jag måste ta tag i det, men jag klarar inte av det ensam. 
 
 

Ny vänskap

Det är fascinerande hur mycket makt man faktiskt har över sin egen lycka. Andra kan påverka en till att känna vissa känslor men det är alltid upp till en själv att välja att ta till sig dessa känslor eller inte. 
 
Då jag anser att gårdagens inlägg var aningen deprimerande och patetiskt i jämförelse med hur vissa andra här i världen faktiskt upplever sina dåliga dagar så ska jag bidra med ett lite piggare inlägg idag. Skäms lite. Idag kan jag ju säga att mitt humör var piss, jag var trött, irriterad och trött och irriterad. Ja, ni fattar.. Det var mörkt i princip hela dagen då solen aldrig tittade fram. Jag ville stanna hemma under täcket och sova hela dagen enda till examen men nej livet fortgår. Jag har planer varenda dag framöver, och jag är inte ens kändis? Skämt åsido. Jag slutade i alla fall vara sur när jag efter 2 timmar på jobb blev smittad av min kollegas fantastiskt glada humör. Gud vad jag älskar den tjejen. Och gud vilka minnen vi har ihop och ännu firar vi inte ens ett års vänskap. Det är fantastiskt hur man kan skapa viktiga relationer i vuxen ålder. Att dessa människor har kommit att betyda lika mycket som de du känt sedan barnsben. Ibland kan vänskapen med dina barndomsvänner enbart bero på det faktum att det finns en lång historia, men att det i vuxen ålder inte längre finns gemensamma intressen. Jag har upplevt mycket sorg, besvikelse, ilska och svek det här året, och jag kan med rent samvete säga att 2015 varit det värsta året för mig. Men på många vis även det bästa, så många vänner som jag etablerat en djup relation med detta bistra 2015, och jag är så tacksam. Och med mig följer dessa underbara människor in i 2016. Jag är så glad för de nya vänner jag funnit.
 
 
3