Glädje, tacksamhet och kärlek

Jag mår bra! Utan att tänka på alla dryga detaljer så kan jag säga att jag mår bra. Skuldkänslor över att jag inte träffar min familj så ofta som jag vill slår mig ibland. Paniken över att jag verkligen inte finner tid till att boka in ett besök hos min mormor och morfar kan också slå mig väldigt ofta. Att jag inte ringer min mamma oftare är ännu en sak som får mig att känna mig lite sämre. Jag har inga ursäkter utan tar tillfälle i akt så fort jag har tid över. Jag vet att tiden är knapp, trots dessa 24 timmar per dygn som vi har tillgodo. Skuldkänslorna försöker jag släppa för dem tjänar inget till. Jag gör mitt bästa för att ge alla så mycket tid som möjligt. Och jag har de senaste månaderna gjort mitt bästa för att hinna med alla jag vill träffa. Det är det som är så bra med mitt liv just nu. Jag träffar bara människor jag vill träffa. Människor som jag genuint känner vill mig väl, lika väl som jag vill dem. 
 
Jag älskar min man, jag älskar mina vänner, jag älskar min familj. Jag är lyckligt lottad av att dessa underbara människor förgyller mitt liv! Känslan av kärlek bara slog mig helt plötsligt. Och känslan av tacksamhet tog över. Vissa dagar önskar jag att jag kunde komma ihåg den här känslan, de dagar då jag inte har lika mycket tro på livet. Men just idag mår jag bra och jag kan gå till sängs med glädje över det jag har. Med en snarkande man bredvid mig och allt. Det finns inget mysigare. Jag älskar hans värme, det finns inget som gör mig lugnare än att känna honom bredvid mig. Att jag hittat någon som är så olik mig men som ändå passar mig så bra trodde jag aldrig skulle hända. För ett år sedan trodde jag inte att jag förtjänade lycka, vilket jag just då kanske inte gjorde. Jag behövde lära mig en hård läxa och beprövas en och annan gång innan jag kunde förtjäna denna glädje som jag känner idag. Jag och han är som ett pussel, vi fyller det tillsammans. Vi kompletterar varandra som inga andra. Det finns ingen man som hade haft det tålamod med mig som han har. Det finns ingen som möter mina dåliga sidor så bra som han. Jag är mitt bästa jag idag och det har jag kämpat för att bli med hjälp av hans tro på att jag kan lyckas. En gång i tiden sa jag åt honom att han inte såg mig. Jag ångrar det inte, då jag tror att det öppnade upp något hos honom. Idag ser han mig. Om någon någonsin kommer kunna se mig så är det han. Jag är så fylld av glädjetårar och värme när jag tänker på oss två. Jag vill att detta ska vara och aldrig ta slut. Jag vill att det ska bli bättre och bättre,  och om det någon gång blir sämre så ska vi göra allt för att  bygga upp det igen. Det är bara vi som bestämmer hur vi vill att det ska fortsätta. Det är bara vi som har makten att påverka vår relation.